Julen närmar sig och därmed också vår resa. Vi åker om nästan precis en månad. Jag har avslutat och redovisat det sista på min kurs på univeritetet idag. Lite sorgligt är det när de andra pratar om att gå på Vfu efter jul och vad som återstår av kursen nästa termin. Och det dröjer ett helt år innan jag kommer att göra det som ska gör i vår. Jag vet ju inte vilka jag kommer att träffa igen heller. Även om hela lärarutbildningen är upplagd så att "man mötas och skiljas" ett otalt antal gånger så vänjer man sig aldrig tycker jag. Men ännu kan våra vägar korsas.
Sedan sist har vi hunnit ta ännu fler sprutor. Dels första hepatit A+B och även TBC, uppföljningen på PPD:n. Den här gången var vi förberedda och tog inga risker med att lämna kryphål för någon. Vi åkte dit hela familjen och lät orosmolnet ta sprutan först med fadern i tryggt sällskap. Hon skrek men i övriga inga komplikationer. Lilla syster däremot satt tyst som en mus i mammas knä utan att säga ett pip. (Det gjorde ju faktiskt lite ont tyckte även jag) Stora syster tog sin spruta med stoisk beslutsamhet. Hon tyckte att det gjorde ont men hon hade bestämt sig. Och som hon sa efter förra gången:- Det är värst innan, mamma, när man föreställer sig att det ska göra ont. Stolta åkte vi därifrån efter en timme med nya tatueringar och utlovat godis från kiosken på sjukhuset.
Det är svårt det där med att hitta på tillräckligt lockande belöningar. Sprutorna måste ju tas och man vill ju inte att barnen ska koppla ihop resan med en rad "hemska sprutor". Det har blivit mycket godis och glass, lite för mycket. Nästa gång har vi lovat barnen att gå på bio som omväxling. Det blir i januari när vi ska ta nr 2 av hepatit A+B. Hoppas att det finns någon bra film att se annars blir det svårt att hålla det löftet.
Vi har nästan köpt en bil också. I Stellenbosch behöver man bil eftersom det inte går särskillt bra med bussar har vi fått berättas för oss. Vill man dessutom ta sig utanför den absoluta närmaste omgivningen måste man ha bil så vi har köpt en osedd. Ett risktagande men är inte hela företaget en stor risk. En kanadensisk utbytesstudent har ägt den det senaste halvåret och vill nu sälja den innan han far hem till Kanada. Vi får väll se om vi har gjort en tabbe när vi komme ner.