äntligen har vi kommit på hur man får in bilder utifrå så nu kan ni titta in på de andra inläggen eftersom jag har uppdaterat dem med lite bilder. Layouten däremot har jag inte riktigt kommit till rätta med.
I går va vi, jag och co, på ett konstmuseeum. Det regnade och var "kallt", bara runt 22 grader. Bilden visar hur barna var klädda när vi gav oss iväg.


Framförallt var det för en examensutställning som eleverna från konsthögskolan här hade. De har flera inriktningar bla en för smyckedesign. Med barnen med hinnar man inte titta särskillt ingående men det jag såg var jätte spännande. Vi var också olagliga vilket roade och oroade barnen, jag tog nämligen kort i smyg på en del keramik, bara tre bilder, efter att vi hade frågat och fått reda på att man inte fick fota. Jag klippte ut en detalj.

Nu till en stor nyhet hemifrån, Vi har sålt lägenheten! Och till ett otroligt pris. Vi får nästan lika mycket för lägenheten som vi ska betala för huset. Bostadsmarknaden i Umeå är inte sann.. Det är ju bra för oss och betyder ju att vi får rätt mycket pengar över till renoveringen, vilket vi kan behöva!! Nu tittar jag för fullt på intedningsdetaljer vart jag än är. Lite hemlängtar skapar det också måste jag erkänna.

Idag ska jag försöka att fixa till de ointernationella bokstäverna. Jag får helt enkelt kopiera och klistra in. Om jag misslyckas på en del ställen får ni ha överseende.
Jag har tre ämnen att skriva om idag. 1:fördelar med värmen 2:myggor och 3:husmodersträff
Vi börjar från början. Det här som jag redan skrivit varit outhärdligt varmt en period här. Ni här det lungnat ner sig och vi har "bara" runt 27 grader. Igår gick det upp över 30. Jag som inte gillar värmen och tycker att 27 forfarande är lite för varmt (vad gör jag här?)har inte tyckt att det har varit särskillt behaglit. Men nu till fördelarna. Jag har svårt att äta nagot överhuvudtaget i den har värmen. Vilket i sig kanske inte är så bra men med en diet som i det stora består av frukt och skinka har resultatet blivit att jag har gått ner flera kilo. Och det undet en period i månaden när jag bara pga att jag är kvinna går upp flera kilo i vanliga fall. Låt värmen komma, jag kan hantera den.
En till fördel med värmen är faktiskt att då är det inga myggor i Stellenbosch. I alla fall inte i våran lägenhet. Efter en vecka när temperaturerna började gå ner åt 30 grader började vi undra varifrån de kliande betten vi fick under natterna kom ifran. Myggor! Som aklimatiserad norrlänning tycker jag mig vara lite van vid myggor. Men myggorna i norrland är inget i gämforelse med myggorna i Stellenbosch. Man hör dem inte, de smyger sig på en. Betten kliar något så kopiöst att man kliar sönder sig på en gång. Tjejerna ser ut som de har haft en släng av vattkoppor. Röda sår på hela kroppen. Jag har vänner, inga namn nämnda, som faktiskt inte vill komma och hälsa på i Umea for alla myggen. Jag säger bara det, res inte till Sydafrika, ni kommer att dö!
Husmodersträffen ja. Jag och co (barnen alltså) har varit pa min första husmodersträff! Ja, de kallar det inte för det men det har lite den kännslan. gruppen som heter Spicegroup (spouse-spice) är till for fruarna! till internationella studenter och akademiker. Det var riktiggt trevligt men på samma gång märkligt att vara i en grupp som behövande, om ni förstar vad jag menar. Den som behöver intergreras, hjälpas, skapakontakter åt.Det är jag inte riktigt van vid. Dessutom var det bara kvinnor och i en av inledningsorden till den aktivitet vi skulle göra (blomsterarrangemang) kommenterade ledaren det som att vi skulle göra det fint för vara män! Jag måste bortse från sådant och skapa mina kontakter i gruppen. Vi var säkert 15 kvinnor som va på träffen och alla verkade väldigt måna om att alla skulle känna sig välkomna. Barnen var så klart stirriga som vanlig i en ny sittuation och ville inte släppa mig ur sikte, vilket resulterade i väldigt korta samtal men andra. Jag fick åtminstonne prata med andra människor. Det kommer att bli bättre och jag välsignar varje stund bilen som vi har. Utan den skulle jag bli tokig.
Vi blir mer och mer utåtriktade och idag var vi, jag och co, till och med på en konstutställning. Lilltjejen lever ut sin fyra års trosts i alla situationer och fick så klart ett utbrott och skrek. Ibland undrar jag varfor inte någon kommer fram och undrar om jag misshandlar flickan så som hon skriker. Och aldrig ger hon sig heller! Jag gjorde det i alla fall,var på utställningen alltså, och vi hade trevligt och på vägen hem åt vi glass.
En perfekt dag.

Gardagen spenderade vi med att se pa karnevalstag. Det ar tradition har att veckan innan allt drar igang gor studenterna en massa saker for att sammla in pengar till olika progekt.Detta gor de genom olika upptag och festligheter, en juul eller rag som det kallas. Vart pengarna gar ar vi inte kommit fram till aen men ett langt tag med dekorerade lastbilar kunde vi se. Barnen aelskade det och vi fick se allt fran rymdraketer till askungen och musse. Vi tog massor med bilder pa bilarna men jag har inte lyckats med att ladda upp bilder till datorn, det kommer senare. Det var ocksa ett festival omrade som vi alldrig gick in pa. Naer vi kom sa langt var barnen for trotta och hungriga sa vi gick och at mat istaellet.
Vi kan inte gora sa mycket at gangen for barnen blir fort trotta av vaermen och allt nytt. Vi har alltid varsin vattenflaska med oss for att halla humoret uppe.
Idag har vi varit pa stranden. Jag som avskyr sandstraender maste laera mig att overleva detta. Tips mottages varmt! Inte nog med att vi har hela stranden med oss hem i handukar mm utan det aer sand i mackorna,i saften och overallt annars...Vi har i alla fall inforskaffat vaerldens basta grej for sandstranden, 3 strandmattor i vass. Hur bara som hellst och sanden fastnar inte utan bara rinner av naer man gar.
Bit for bit ska vi nog komma tillraetta haer.
Det jag saknar mest just nu aer kontakten med andra maeniskor for trevligt umgaenge. I morgon borjar maken sina studier och da far han sin beskaerda del av umgaenge som forhoppningsvis smittar av sig pa oss andra.
Alla kommentarer och kontakter fran vaennerna hemma har varit som ljusglimtar pa den fronten, sa fortsatt med det!! For er som vill maila sa far ni anvaenda makens gmail adress eftersom det aer den enda vi kommer at. Jag vet inte vad som saetter stopp men jag lyckas inte logga in pa firstclas och hemadresserna kommer vi inte at sa laenge vi inte har varan egen dator uppkopplad.
Jag har a andra sidan upptaeckt det fantastiska i att skicka sms. Otroligt att jag kan skriva ett medelande haer och det dycker upp pa nagon annas telefon pa andra sidan jorden pa ett kick, snabbt, laett och direkt.
Sevaerdheterna i trakten har vi inte varit sa intresserade av eftersom det aer lite for varmt. Stranden har varit det enda som har lockat. Vi far ta det lite po om po. Dessutom behover barnen ta det lungt och vaenja sig vid situationen och det enda de vill aer att bada. Jag forstar dem!