09 mars 2007


Vi har varit mycket på dockteater den här veckan. I söndags fick småtjejerna göra glada och lessna ansikten på söndagskolan. Allt utifrån texten när två av Jesu lärljungar går efter Jesus död och är lessna :(. Sedan märker de att de har haft sällskap med Jesus och blir glada :). Mycket enkelt uttryckt!! Dessa satt på en hårdare pappskiva och fungerade utmärkt som handdockor. När vi kom hem blev det full produktion av olika sorters dockor, djur och människor som har satts upp i olika produktioner under veckan med föräldrar och syskon som åskådare. Så lite som kan ge så mycket.
Söndagsskolan är väldigt enkel och jag är med tjejerna hela tiden och försöker översätta. Inte Sanna då, hon är i en större grupp med bara killar! Och förstår inget men är ganska glad ändå.. I övrigt blir jag rätt deprimerad av att gå på gudstjänst och längtar mest hem. Folk är visserligen vänliga och så, men några djupare relationer är det inte intresserade av. Det kan ju bero på att vi bara ska vara här i 6 månader, men det skulle var trevligt att möta folk på ett annat plan än hej och välkommen. Vi har funderat på att gå till någon annan församling men den här ligger så nära och gudstjänsterna börjar redan 9.30!! Latheten segrar än så länge.


Trots skolledighet så har vi ändå varit på lärovandring(? Eget ord?). Sanna älskar museeum och att titta på gamla saker så vi tog oss igår till” die Doorp museeum”, bymuseet. Museet består av fyra hus med trädgårdar som är inredda i fyra olika tidsepoker med en guide i varje som kan berätta om perioden. Från ett av Stellenbosch första hus från runt 1700 till ett hus som byggdes i mitten av 1800-talet. Barnen älskade det och vi måste gå tillbaka. Dessutom hade de kalkoner, ankor och höns i en av trädgårdarna.
Vi fick med oss lite extra material om husen som jag för fullt håller på att översätt till Sanna. Hon ska få läsa och sammanställa något om historien i Stellenbosch. Texterna är i original förskräckliga så jag kämpar både med att översätta och förenkla texterna.

08 mars 2007

Den här veckan har vi haft sportlov. Sannna och jag behöver en paus för den senaste veckan har vi bråkat en hel del, särskillt när vi har jobbat med skolarbete. Inga krav och mest roligt ska för hoppningsvis lösa den knuten. Vi har skrivit brev och skickat. Vi sköpte frimärken till 6 brev och 3 vykort. Så jag hoppas att några kommer fram. Den stora händelsen den dagen var att vi faktiskt fick brev också! Vaje gång vi går ut kollar barnen brevlådan efter post. Fram till nu har besvikelsen varit stor varje gång. Vi var nästan tvungna att titta två gånger innan vi faktiskt fattade att det var ett brev till oss, men vilket jubel när vi insåg faktum.
Jag har dessutom återuppväkt min brevskrivarlust som har legat vilande i många, många år. Att skriva brev för hand är något något annat än att skriva på datorn har jag insett. Få se nu bara om jag kan komma till skott och skriva några fler. Annars får ni nöja er med datorskrivna brev även i fortsättningen.
För övrigt försöker jag hitta födelsedagspresenter till de kommande födelsedagsbarnen. Vilket jag har insett inte är så lätt. Lite granna samma problem som kring julklapparna. Vi ska ju hellst ta med oss sakerna här ifrån alternativ ska det vara förbrukningsvaror som vi använder upp innan vi far.Oavsett betyder det att utbudet blir något begränsat. Har idag jagat runt på stan efter smycken. Guld tycker man ju borde vara lättåkomligt i ett guldland som Sydafrika. Men till barn är det inte helt lätt. Dessutom är det mesta guldet bara 9ct och med stortjejens problem med sina hål i öronen vill jag helst inte köpa någor som är mindre än 18ct. Jakten kommer att gå vidare. Jag har ungefär en vecka på mig tills den första födelsedagen.

04 mars 2007

Nu har vi varit med om det värsta hällregn hittils. Våra planer för lördagen var att åka tidigt till havet och bada. Sedan på kvällen hade vi blivit inbjudna till en månskenspromenad på Taffelberget av en av makens kursare. Eftersom det skulle vara på kvällen så hade vi lyckats med att hitta barnvakt för barnen, också det en kursare. Då kom regnet!
Vi såg molnen på morgonen och skippade raskt badet till barnens besvikelse. I stället promenerade vi ner på stan och gick runt på de två marknaderna som är i stan. Den ena med marknadssaker i största allmänhet; kepsar, snoddar, kläder, elektronik… På den andra säljer de afrikanskt hantverk. Den har vi varit till förut ett antal gånger och alltid får man reda på något nytt. Försäljarna pratar så klart gärna om sina varor och går jag dit med mina två lintottar och guldlock så märks vi. Det är bara att rida på vågen. Den här gången började det regna mitt i så det blev inga inköp. Vi är ju här ett tag så vi kan ta det vid ett senare tillfälle.
Månskenpromenaden blev inställd för regnet men vi tog tillfället i akt och gick på bio när vi nu ändå hade en barnvakt. Men först åt vi på en fiskrestuarang. Det är mycket fisk här. Jag provade på två nya saker, ostron och calamari. Vi fick så mycket mat att vi kunde ha rullat därifrån. När vi skulle betala bion höll jag på att få en chock! Det kostade bara R20 vilket i runda slängar motsvarar 20skr. Jag kommer att gå mycket på bio. Maken har lovat mig några eftermiddagar.