02 februari 2007

Till slut har vi kommit till det att jag kan skriva igen. Mycket har skett men inget som har varit otrevligt. Vi har haft vissa problem med kommunikationerna och minnet har varit pa semester. Den internet uppkopling som skulle finnas i bostaden fans inte. Nu sitter jag vi datorlabbet pa universitetet inloggad pa makens student id. Inga prickar och ringar ovanfor bokstaeverna sa det far bli a,ae och o i staellet
I korta drag ska jag dra det som har varit hittils.Efter en lang resa utan storre koplikationer, forutom att jag inte sov saersilt mycket,kom vi fram pa capregionens dittills varmaste dag. Det blev dessvaerre vaerre!! Dan efter hadde vi 40 grader. Ingen pool i naer heten, ingen korbarbil som kunde ta oss till havet och maken upptagen hela dagen. Dessutom min fodelse dag. Hojdpunkten var fikat pa saengen som jag inte orkade dricka eftersom det var sa varmt!! Jag och barnen forsokte roa oss i vaermen och hitta svala staellen medans maken delvis var pa forelaesningar och delvis forsokte fixa alla praktiska saker med bilen och datorn och allt...
Efter tre dagar, i fredags for en vecka sedan, var allting klart med bilen, jag lyckades skaffa ett sydafrikanskt mobilnr och temperaturen hade minskat till bara 35 grader. Helgen spenderade vi pa stranden!!!
Detta innebaer for er som inte aer medvetna om trafiken i Sydafrika att kora for det forsta pa vaenster sida om vagen och for det andra alldrig tveka vid en korsning, da forst dit kor forst daer ifran.Inte hellt laett men nu borjar vi vaenja oss. Man maste ocksa vaexla med vaenster hand.
Stor tjejens skola har vi startat med stora kliv. Mest pa hennes egen bejaeran. Det aer jobbigt for henne. Det aer sa mycket som inte aer som det brukar och hon aer sa kaennslig pa det omradet sa skola var bra att borja med direkt.
Den haer veckan har maken inte haft nagra tider sa vi ahr forsokt att gora saker som skapar rutiner och roliga utflykter. Vaermen satte dock stopp och barnen.
Naer barnen maerker att vi inte vet, vilket aer det vanliga i denna situation vi aer i, blir de hispiga som jag vet inte vad. Det har blivit lite baettre men forfarande far de runt som yra honor naer vi gar nagonstans.



Vi bor bra, Visserligen bara tre rum sa tjejerna far dela men helt ok i ovrigt. Staedning ingar!! Vi har en liten staedtant som knappt pratar engelska men som aer vaeldigt pratsam och hjaelpsam om man borjar. Daeremot tror jag att hon utnytjar min oerfarenhet med staedhjaelp for hon aer vaeldigt snabb med att inte staeda om det aer nagot annat. Vi dor inte av det. Jag har bara en liten fundering om man ska ge henne dricks eller inte? Jag kan ju inte ge henne dricks varje gang hon har staedat eller? Hon stryker ocksa, men det ar hemligt! Jag ska forsoka ladda ner nagra bilder sa att ni kan se vart lilla skyffe. Stellenbosch aer for ovrigt om man inte skulle veta att det ar i Sydafrika som vilken Sydeuropeisk stad som hellst.
Nog for idag. I morgon ska det vara nagon slags karneval haer som vi ska forsoka hitta av. Sa for alla er som har varit lite oroliga naer det inte har skrivitsnagot har sa vill jag bara saega att vi mar bra om aen lite omtumlade och vi borjar komma tillraetta. Beviset for det aer att vi har borjat laga riktig mat. Sena vanor har vi fatt och det aer fortfarande lite semesterkaensla. Fran och till laengtar vi alla hem.