Idag ska jag försöka att fixa till de ointernationella bokstäverna. Jag får helt enkelt kopiera och klistra in. Om jag misslyckas på en del ställen får ni ha överseende.
Jag har tre ämnen att skriva om idag. 1:fördelar med värmen 2:myggor och 3:husmodersträff
Vi börjar från början. Det här som jag redan skrivit varit outhärdligt varmt en period här. Ni här det lungnat ner sig och vi har "bara" runt 27 grader. Igår gick det upp över 30. Jag som inte gillar värmen och tycker att 27 forfarande är lite för varmt (vad gör jag här?)har inte tyckt att det har varit särskillt behaglit. Men nu till fördelarna. Jag har svårt att äta nagot överhuvudtaget i den har värmen. Vilket i sig kanske inte är så bra men med en diet som i det stora består av frukt och skinka har resultatet blivit att jag har gått ner flera kilo. Och det undet en period i månaden när jag bara pga att jag är kvinna går upp flera kilo i vanliga fall. Låt värmen komma, jag kan hantera den.
En till fördel med värmen är faktiskt att då är det inga myggor i Stellenbosch. I alla fall inte i våran lägenhet. Efter en vecka när temperaturerna började gå ner åt 30 grader började vi undra varifrån de kliande betten vi fick under natterna kom ifran. Myggor! Som aklimatiserad norrlänning tycker jag mig vara lite van vid myggor. Men myggorna i norrland är inget i gämforelse med myggorna i Stellenbosch. Man hör dem inte, de smyger sig på en. Betten kliar något så kopiöst att man kliar sönder sig på en gång. Tjejerna ser ut som de har haft en släng av vattkoppor. Röda sår på hela kroppen. Jag har vänner, inga namn nämnda, som faktiskt inte vill komma och hälsa på i Umea for alla myggen. Jag säger bara det, res inte till Sydafrika, ni kommer att dö!
Husmodersträffen ja. Jag och co (barnen alltså) har varit pa min första husmodersträff! Ja, de kallar det inte för det men det har lite den kännslan. gruppen som heter Spicegroup (spouse-spice) är till for fruarna! till internationella studenter och akademiker. Det var riktiggt trevligt men på samma gång märkligt att vara i en grupp som behövande, om ni förstar vad jag menar. Den som behöver intergreras, hjälpas, skapakontakter åt.Det är jag inte riktigt van vid. Dessutom var det bara kvinnor och i en av inledningsorden till den aktivitet vi skulle göra (blomsterarrangemang) kommenterade ledaren det som att vi skulle göra det fint för vara män! Jag måste bortse från sådant och skapa mina kontakter i gruppen. Vi var säkert 15 kvinnor som va på träffen och alla verkade väldigt måna om att alla skulle känna sig välkomna. Barnen var så klart stirriga som vanlig i en ny sittuation och ville inte släppa mig ur sikte, vilket resulterade i väldigt korta samtal men andra. Jag fick åtminstonne prata med andra människor. Det kommer att bli bättre och jag välsignar varje stund bilen som vi har. Utan den skulle jag bli tokig.
Vi blir mer och mer utåtriktade och idag var vi, jag och co, till och med på en konstutställning. Lilltjejen lever ut sin fyra års trosts i alla situationer och fick så klart ett utbrott och skrek. Ibland undrar jag varfor inte någon kommer fram och undrar om jag misshandlar flickan så som hon skriker. Och aldrig ger hon sig heller! Jag gjorde det i alla fall,var på utställningen alltså, och vi hade trevligt och på vägen hem åt vi glass.
En perfekt dag.