Nu börjar det hända saker igen. Vi börjar känna oss rätt så hemtama här, det har tagit 2 månader. Men som alltid i vårat liv har vi en lång startsträcka men när saker och ting händer så går det snabbt.
Vi har länge funderat på om det har varit något i lägenheten som har irriterat Alina. Nästan ända från början har hon varit snuvig utan att vara förkyld. När vi kom var vi alla lite snuviga, så det tog ett tag innan vi märkte det. Sedan har vi försökt fundera ut vad det är som ger henne typiska allergisymtom. Det är stora träd utanför huset som började blomma i samma veva som vi först tänkte att det kunde vara. Men tillslut insåg vi att det måste vara något i lägenheten för hon mår så mycket bättre när vi är utomhus. Vilket inte känns särskilt roligt! När hon sedan börjar få astmaanfall ( förra lördan och nu i lördags), inte allvarliga men ändå, då insåg vi att vi måste göra något mer än att ge henne allergimedicin. Leif pratar med någon och pang! har vi ett erbjudande om en annan lägenhet. Vi ringer på en annons och pang! har vi helt plötsligt två lägenheter att välja på. Och allt detta på 4 dagar. Om allt nu går vägen så kommer vi att flytta om 10 dagar! Och det känns jättebra.

Helgen har på grund av detta varit riktigt hektisk. Leif hade mycket att läsa plus att vi hann med att åka till en vingård i närheten som bla hyste en gepardpark, som jobbade med att bevara geparden och informera om den. Det var spännande att se men de var på ett så litet område och i burar. Man fick gå in och klappa dem om man ville men det kändes inte riktigt säkert. Förutom det hade de en örnpark, som på samma sätt jobbade med att bevara utrotnings hotade fåglar och rädda skadade för att återanpassa dem till naturen. Sanna fick hålla en örn vilket hon tyckte va jättespännande. Men även här var ju fåglarna på väldigt små utrymmen. De flesta satt utanför burarna på en pinne men fastbundna i benen. Jag blir alltid lite nedstämd när jag ser djur som lever på så små ytor eller i miljöer som är så långt ifrån deras normala miljö.









När vi var klara med örnar och geparder år vi dyrt och mycket. Vi åt en buffé och trots att både Alina och Tuva åt gratis var detta det dyraste vi har ätit här. Kostnaden får kompenseras av att vi faktiskt satt i ett träd och åt och att vi fick musik till maten. Det var häftigt och gott. Alla var nöjda även om inte alla åt särskilt mycket. Barnen börjar bli riktigt restaurangvana och satt riktigt stilla största tiden. Vi som knappt ville gå på McDonalds med dem innan vi for på grund av den cirkus som alltid uppstod när vi va ute och åt.