I en hel vecka har jag tänkt skriva men inte kommit iväg. Flytten har inte varit bra för bloggandet. I övrigt har det varit väldigt bra men inte för bloggandet. Delvis har det berot på att maken har varit sjuk och på att vi har gjort en hel massa saker men också för att det är mycket längre till datorn. Detta medför också att jag inte kollar min post lika ofta.
Redan på skärtorsdagen började maken känna sig dårlig men kämpade på. Vi tog med några dunder piller mot diare som hjälper hur snabbt som helst. Så med sånna och lite paracetamol i kroppen lyckades vi genomföra helgens aktiviteter.
Vi har verkligen kämpat oss igenom Kapstadens turistattraktioner. Waterfront, Sixdistrikt, Taffelberget, Chapmans peak och i slutet av veckan lyckades vi klämma in ett besök på Ratanga Junction, Kapstadens Gröna Lund.
Där träffade vi dessutom på bekanta vilket gör att man nästan känner sig som hemma. Att stöta på folk man känner utan att bestämt i förväg är faktiskt en skön känsla i ett land som man bara varit i tre månader.
Nu när jag har kört en del in till Kapstaden så börjar det kännas som om jag känner mig lite friare. Första gången i en stor stad känns lite pirrigt måste jag erkänna. Men att köra ner till Waterfront är inte mycket till insats. Motorväg nästan hela vägen och väldigt bra skyltat. Värre är det när man ska till vännerna i Plumstead. Dit har vi varit två gånger och kört ordentligt fel båda gångerna! Tredje gången gillt hoppas vi på så nästa gång kommer vi att hitta utan problem.
Nu har vi alla lyckats hitta av en förkylning när kylan har kommit och värst drabbad är så klart Leif. Det är verkligen kallt här. Det som gör det så kallt är natt temperaturerna som går ner till runt 10 i kombination med husen i sten utan uppvärmning. På dagen kan det vara hur fint och skönt som helst men om man inte går ut så sätter sig kylan i kroppen. Vi skulle vilja ha en braskamin eller en bastu för att värma upp oss med.
Vi har varit här halva tiden nu till helgen. Tiden går vansinnigt fort.

Ja, nu har det hänt en del och som vanligt när det är stora omställningar så hinner jag liksom inte med att skriva. Det blir som en lång strartsträcka med kommunikationer och bloggande. Jag har helt enkelt inte suttit framför en dator på två veckor. Dels har vi flyttat, vilket är fantastiskt bra för oss alla och men framför allt för Alina. Utanför huset finns en liten trädgård med två flickor, Janni och Elsa-Marie. Flickorna kan bara Afrikaans men leker glatt med våra tjejer. Huset ligger längre ifrån universitetet men det kan vi stå ut med. Dels har Leif haft skollov den senaste veckan och vi har förasökt att turista i den stora staden. Det är vi inte vana vid så vi blir hemskt trötta. Och mitt upp i allting så är det Påsk!! Vi har aldrig firat påsk så lite som nu, inte sedan vi blev en familj. Däremot har vi nog aldrig pratat så mycket om påsken och vad som hände kring påsken som nu heller. Vi har gått från palmsöndag till påskdagen flera gånger om.
Men, för att hålla alla uppdaterade (och för att komma ihåg själv) om vad som har hänt kommer nu i kronologisk ordning allt som vi har varit med om de senaste två veckorna:

Lördag 24 åkte vi till Paarl, en grannstad ca 3 mil bort. Där var det en festival. Vi hamnade på en marknad med muslimsk inriktning och Tivoli vilket passade Sanna som har tjatat om karuseller ända sedan vi landade i Sydafrika.





Söndag 25 testade vi Sannas tålamod genom att fläta hennes hår. Hela håret, massor med flätor och mer än fyra timmar. En av tjejerna på spicegroup från Kamerun gjorde det. Dessutom fick vi kontakt med vännerna i Johannesburg.
Måndag 26 åt vi ute på kvällen. Inte helt ovanligt eftersom vi bara betalar R160 för hela familjen på Jimmy the fish på måndagar. Då har de nämligen halva priset på all pasta och pizza. Billigt från början blir hutlöst billigt. Dessutom har de en lekhörna för barnen.
Tisdag 27 började vi packa för flytten och var på spicegroup.
Onsdag 28 flyttade vi. Jag önskar att vår nästa flytt skulle kunna vara lika smärtfri som den här. 4 resväskor pluss några kassar, en madrass och datorn. Fyra vändor med bilen sedan var allt över. Och då får man betänka att vår bil inte är särskillt stor och två av vändorna var vi alla i bilen. Vid ett senare tillfälle ska jag visa en bild på den men det är en sedan modell av en ww polo.
Torsdag 29 packade vi upp och lärde oss hur man köper pre-payd el.
Fredag 30 fick vi nya vänner och badade i poolen eftersom det var hejdlöst varmt igen. Småtjejerna lärde sig simma.









Lördag 31 åkte vi till Cape Point och Godahopps udden. Vid fyren trodde Leif hela tiden att någon av oss skulle falla över kanten så han gick ner för att slippa se. Utsikten var helt fantaskisk även om det var rätt molnigt. Åt en överdådig lunch på en fantastisk restuarang som låg vid Cape Point.
Söndag 1 april glömde vi bort att luras. Vi vilade upp oss efter gårdagen och åkte till poolen för att bada.








Måndag 2 badade vi i 16° och skrämde livet ur maken genom att åka högt upp längs med några små serpentinvägar i Fish Hoek. (Jag erkänner att det var ett dåraktigt företag men det verkade spännande när vi stod längst ner. Högst upp fanns det knappt plats för bilen att vända!)
Tisdag 3 åkte jag och co samma väg som dagen innan och en bit till för att komma till vännerna i Kommitje.
Onsdag 4 åkte vi för första gången in till centrala delarna av Kapstaden och turistfällan Waterfront. Det var mycket folk, mycket att se och billigt att parkera. Vi kom iväg tidigt så vi hade inga problem med trafik. Vi spenderade halva dagen med “shopping”(fast vi köpte inte så mycket, bara tittade.) och halva dagen på Two Osceans Acuarium tillsammans med sälar, pingviner, hajar och en hel massa fiskar.

Vi lyckades se matningen av sälarna, pingvinerna och sköldpaddan efter varandra. Dessutom fick man på ett ställe känna och hålla en del vattendjur som sjöstjärnor, havsanemoner och snäckor.


Torsdag 5 stannade vi hemma för att vila upp oss. Heldag i Kapstaden tog på krafterna. Gick på bio hela familjen. Vi såg Charlottes Webb. Leif och jag översatte det mesta och barnen tyckte det var kul. Fick äntligen träffa vår välgörare Leslie, som har hjälp oss så mycket innan vi kom hit.
Fredag 6 överumplades vi av att det var långfredag . Ingenting öppet så vi stannade hemma och packade upp det sista efter flytten och möblerade om så att tjejerna fick dela det stora sovrummet och vi vuxna tog det lilla. Det blev väldigt bra! Barnen fick leta påskharar.
Lördag 7 har vi spenderat på en sightseeingbus i Kapstaden. Varmt och dyrt men värt sina pengar.

Nu är det äntligen helt klart att vi flyttar, på torsdag går flyttlasset. Det kommer att bli jättebra.
Fipplandet med ett nytt ställe har tagit på oss båda två, särskilt som jag inte har mått bra. Hela veckan har ändå varit rätt så hektisk med födelsedagar och annat. Vi har ju dessutom lyckats med att göra folket på administrativa kontoret sura genom att säga att vi ska flytta. De har i sin tur skällt på städerskan för att hon inte har gjort sitt jobb! Vilket vi inte har sagt något om. Hon kommer till oss och undrar vad som står på. Vi hävdar ju att det kan vara något i golven eller mögel i lägenheten som är orsaken till Alinas besvär. Knappast städningen. Då skulle hon inte fixa att bo hemma hos oss. Vilket snurr och allting på bruten engelska.
Idag har jag i alla fall varit och sett en film. The Syrian Bride. Jättebra film som delvis handlar om situationen mellan Israel och Syrien. Den egentliga storyn är ett arrangerat äktenskap där tjejen måste lämna allt i Israel för att aldrig återvända efter bröllopet. Hela filmen utspelar sig på bröllopsdagen och delvis på gränsen mellan Israel och Syrien. Jättebra, som sagt var.

Ännu en födelsedag har passerat. Sanna har blivit 10 år! Inte lika intensivt firande som för Alina eftersom jag lyckades bli sjuk igår. (Jag har fortfarande inte kunnat äta något, jätte kul på en kalasdag!)Det bästa på hela dagen var att kunna ha ett kalas utomhus tyckte Sanna. Hemma pratar hon ofta om att hon skulle vilja fylla år på sommaren så att hon kan ha ett kalas ute. Vad gör man då när man är på andra sidan jorden om inte ordnar ett kalas ute. Vi bjöd in de två familjer från Spicegroup som vi har umgåtts med lite och ordnade en picknick i lekparken med sköldpaddorna. Jättetrevligt!
En sak som Leif är väldigt nöjd med här är att det finns ett överflöd av tårtor vart man än går. Dessutom kostar de nästan ingenting, 30 kr för en 12 bitars tårta. Detta är bra när man inte känner sig riktigt bra och ska fira födelsedag.
Vi får inte heller glömma att här är den 21/3 en helgdag. Man firar Human Rights Day. Väldigt praktiskt när man har födelsedag.

Nu börjar det hända saker igen. Vi börjar känna oss rätt så hemtama här, det har tagit 2 månader. Men som alltid i vårat liv har vi en lång startsträcka men när saker och ting händer så går det snabbt.
Vi har länge funderat på om det har varit något i lägenheten som har irriterat Alina. Nästan ända från början har hon varit snuvig utan att vara förkyld. När vi kom var vi alla lite snuviga, så det tog ett tag innan vi märkte det. Sedan har vi försökt fundera ut vad det är som ger henne typiska allergisymtom. Det är stora träd utanför huset som började blomma i samma veva som vi först tänkte att det kunde vara. Men tillslut insåg vi att det måste vara något i lägenheten för hon mår så mycket bättre när vi är utomhus. Vilket inte känns särskilt roligt! När hon sedan börjar få astmaanfall ( förra lördan och nu i lördags), inte allvarliga men ändå, då insåg vi att vi måste göra något mer än att ge henne allergimedicin. Leif pratar med någon och pang! har vi ett erbjudande om en annan lägenhet. Vi ringer på en annons och pang! har vi helt plötsligt två lägenheter att välja på. Och allt detta på 4 dagar. Om allt nu går vägen så kommer vi att flytta om 10 dagar! Och det känns jättebra.

Helgen har på grund av detta varit riktigt hektisk. Leif hade mycket att läsa plus att vi hann med att åka till en vingård i närheten som bla hyste en gepardpark, som jobbade med att bevara geparden och informera om den. Det var spännande att se men de var på ett så litet område och i burar. Man fick gå in och klappa dem om man ville men det kändes inte riktigt säkert. Förutom det hade de en örnpark, som på samma sätt jobbade med att bevara utrotnings hotade fåglar och rädda skadade för att återanpassa dem till naturen. Sanna fick hålla en örn vilket hon tyckte va jättespännande. Men även här var ju fåglarna på väldigt små utrymmen. De flesta satt utanför burarna på en pinne men fastbundna i benen. Jag blir alltid lite nedstämd när jag ser djur som lever på så små ytor eller i miljöer som är så långt ifrån deras normala miljö.









När vi var klara med örnar och geparder år vi dyrt och mycket. Vi åt en buffé och trots att både Alina och Tuva åt gratis var detta det dyraste vi har ätit här. Kostnaden får kompenseras av att vi faktiskt satt i ett träd och åt och att vi fick musik till maten. Det var häftigt och gott. Alla var nöjda även om inte alla åt särskilt mycket. Barnen börjar bli riktigt restaurangvana och satt riktigt stilla största tiden. Vi som knappt ville gå på McDonalds med dem innan vi for på grund av den cirkus som alltid uppstod när vi va ute och åt.

Idag har vi haft födelsedag och firat hela dagen. Alina har fyllt 6 år, stor tjejen. Vi började så klart med uppvaktning på sängen med presenter, sång och fika. Trots att hon var uppe först låg hon kvar i sängen och väntade. Om man frågar henne så sov hon ; ) Efter lunchen var det tårtkalas med fiskedam.
Man tar vad man har i sådana här situationer så en kort pinne, pappas morgonrocks skärp och en klädnypa fick tjänstgöra som fiskespö och soffan som fiskedamm. Upp kom fiskarna och alla var nöjda. Förutom pappa (och till viss del mamma) som tyckte att tutorna lät för mycket. Efter lunch åkte vi till en vattenpark med vattenruchkanor. Det var det enda de hade där, två kanor och en liten lekpark, men vi roade oss en timme och åt glass innan vi åkte hem igen och gjorde ballong figurer innan vi gick och la oss. En riktig kallas dag helt enkelt.

Vi har blivit bestulna på våran registreringsskylt till bilen!! På grund av det blev gårdagen ett helt äventyr värt att skratta åt.
För ovanlighetens skull (och mot makens diskreta vilja) kom vi upp tidigt för att åka till stranden. När vi då kommer ut på parkeringen kommer grannen, som är tidigt uppe, och berättar för oss att någon under natten har tagit registreringsskyltarna på de bilar som stod parkerade där. Vi blir helt paffa och hade han inte sagt något skulle vi inte ha märkt det. De hade nämligen bara tagit fram skylten och vi såg inte framsidan av bilen från vårt håll. Vad gör vi nu? Tack och lov så är vissa saker inte särskilt komplicerade här så vi kunde bara fara iväg och köpa oss en ny! registreringsskylt vilket inte tar särskilt lång tid. (Vi funderar nu på att beställa en att ta hem som minne) Problemen började när vi skulle få dit den, vi hade inget att skruva med! Under flera tillfällen sedan vi kom hit har jag undrat varför jag aldrig köpte den där multi toolen som jag tänkte på innan vi åkte. Igår med! Vi försökte låna på firman som fixade skylten åt oss men det gick inte, vi for in på en mack men där sålde de inte verktyg, bara mat! Till slut åkte vi vägen till stranden och stannade vid ett gigantiskt shopping centra och köpte en multitool. Dvs jag köpte, maken och barnen var kvar i bilen. Vi satte på fast den nya skylten och … nej då hade batteriet dragit ur eftersom fläkten varit på. Vi fick putta igång bilen och köra där ifrån. Nu kör vi fel. Detta är enligt maken mitt fel eftersom det inte var jag som körde och att jag la mig i vilken väg vi skulle åka. Klockan börjar närma sig elva och vi är på väg åt fel håll, mot Kapstaden i stället för mot stranden.
Eftersom det dessutom är en marknad på stan som vi vill gå på, ( det var delvis därför vi skulle komma iväg tidigt) bestämmer vi oss för att åka hem och bada i poolen i stället. Vi kör av motorvägen och får se en annan väg hem. När vi kör in i stan får barnen se en skymt av marknaden och några hopptorn och blir eld och lågor. Vi äter en snabb lunch och går i värsta middags hettan på marknaden. Då får Alina ett astmaanfall. Eftersom hon inte är förkyld har vi ingen medicin med oss så det tar ett tag innan vi har lyckats hämta den, hon vill förståss inte gå hem, och allt är frid och fröjd igen. När marknaden är färdig tittad på är alla jätte trötta och vi går hem och dricker multum med dricka. Nu till poolen men då bryter maken ihop. En kombination av värme, anspänning och kuturchock är antagligen orsaken. Badet får vänta. Barnen är i uppror men nöjda när vi väl kommer iväg. Då är klockan närmare halv sex och vi har inte ätit middag än. Den äter vi kl åtta och Tuva somnar vid bordet. Det var våran lördag! Hur hade ni det?
Idag har vi bara tagit det lugnt. En dag för återhämtning. I morgon börjar skolan igen.
Jag har för övrigt lagt in några nya bilder på tidigare bloggar.